Dialekt - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Dialektprov från Norrbotten

Norrländska mål är ett av det svenska språkområdets sex olika dialektområden. Dessa mål talas främst, eller talades ursprungl­igen, i de norrländska kustlandskapen: Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Norrländska mål förekommer även i Jämtland.

­Norrbottens landskapsvapen med hertigkrona

Hortlax socken

Hortlax bildades så sent som 1918 genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Fast bebyggelse etablerades redan under medeltiden och vid mitten av1500-talet fanns 15 gårdar i Hortlax by.

Pitemål talas i Piteå, Hortlax, Norrfjärdens och Älvsbyns socknar, samt i södra delen av Jokkmokk.

Om Pitemålet...
Karl-Hampus Dahlstedt: Inledning till Pitemålet. I tidskriften Norrbotten 1956 och 1957.
Ingvar Brännström: Söjna tå'la vä. Grammatik på pitemålet. Piteå 1993.

Lyssna (Filstorlek: 237 kB)

Språkprovet kommer från Jävrebyn, sagesmannen är född år 1884 och inspelningen gjordes i augusti 1956.

<>
transkribering översättning
He vann andörmåkkar jer, ja an bodd dell å me uti n ann böy jenna opp ätt bLåsmark å han sa att ”hövel andren under he tjeen dell ingenting… fö dem bLi nåo sjeitt ndå då man… då man tjera dem, å så rään” /jahah/ män han var ju äkkspätt vä uxa åkkså, så hä watt lika sjitt såm he sum va huvvle. /jasså/ jååda, åmän. /han behuvvd innt huvel?/ naa, han va… he tjennt dell åsitt, män övresida hon huvvle n. Men innte unndresida. Det var en skidmakare här, ja han bodde till ock med i en annan by, här upp åt Blåsmark. Och han sa att ”Hyvla skidorna under, det tjänar till ingenting, för de blir nog släta ändå, när man tjärar dem, och åker.” /Jaha./ Men han var ju expert med yxan också, så det blev lika slätt som det som var hyvlat. /Jaså./ Jodå, jomän. /Han behövde inte hyvla?/ Nej, han var… det tjänade ingenting till. Men ovansidan hyvlade han. Men inte undersidan.

DAUM Bd60:2

Pite socken

Om koppning och åderlåtning
Inspelningsår: 1954

Lyssna

– Hör du! Brukade din mamma "ådra" (åderlåta) eller "koppa" eller något sådant?

– Nej inte ådra men koppa.

– Jaså. Berätta hur det var (gick till) då!

– Ja, då de nu koppa, så hacka de först upp små hack på armarna eller benen, där de skola koppa.

– Varmed då?

– Ja, med en liten – de kallade det för snäpparen. Det var som en liten kniv. Och så var det en fjäder uti den (honom), så de sprätte bara till (dvs. en fjäder slog in snäpparkniven). De kallade den för snäpparen. Och så, då de hade gjort det (dvs. slagit hål), så hade de några horn, som voro avsågade ur kohorn (eg. kohornen). Och så hade tagit –. Då de slakta, ta de reda på den tunnaste tarmen som finns, och den (han) torka de. Och så lade (satte) de det (dvs. tarmen) över kohornet (över den spetsiga delen), och så sögo de upp bloden. Och så fingo hornen sitta där tills de släppte. Då hade nog (tillräckligt) mycket blod kommit upp ur kroppen.

Älvsbyns socken

Lyssna lämkbild högtalare (Filstorlek: 134 kB)

Sagesmannen är född år 1879 och inspelningen gjordes 1956.


transkribering översättning
...män då budd e va så ve... fing... ruste åss å fing sjwanssjåg så feing we såg åv e da mitt a å opp i toppa. /Jaså?/ dell burja mä. män då wat e så we wat... så ve nöjese böre såg ut ne ve rota å. Men då blev det så att vi fick skaffa oss svanssåg så fick vi såga av det mitt på och uppe i toppen. /Jaså?/ Till att börja med. Men då blev det så att vi nödgades börja såga nere vid roten, också.

DAUM Gr630

Överkalix socken

Om flottläggning (dialektprov ur Svenska folkmål)
Inspelningsår: 1954

Lyssna

– Du vet, då han då var och rev de där flottarna, såg du (dvs. förstår du), som de bogserade dit timret till. –Jo. – Och då var det ju det här finlandstimret, som var stora träd, så då du (man) gick på det, såg du (man) just, att det rördes i vattnet (dvs. det märktes knappt någon rörelse i vattenytan, då man gick på stockarna).

– Ja, och de var bedrövliga att rulla.

– Jo, då de var råa.

– Jo, då de var råa.

– Men då de var krokiga en smula, då låg de stadigt.

– Då låg de stadigare, jo. Nej, men vad hade ni för arbete där då, vad gjorde ni?

– Nå, vi lade de där flottarna –

– Ni lade flottarna. – Ja. Nå, de bogserade dem därifrån då? – Jo. – Nå, vart skulle de ha dem?

– Nå, till Sundsvall.

– Till Sundsvall, jaså, nog var det långt då, och många flottar till varje (bogsersläp)?

– De tog tre flottar baki (bakefter) varje båt.

– Baki varje båt. Men då var det stora flottar?

– Jo, det gick ungefär – Ja, då det var stort timmer, (lik)som jämstort i ett (alltigenom), så fick man inte dit mer än 3000 uti den.

Uppdaterad 10 mars 2010

Ansvarig för sidan: Dialekt-, ortnamns- och folkminesarkivet i Umeå (DAUM)

Skriv ut Skriv ut