Dialekt - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Värmland

Köla socken

En historia om Spelåsguten och Arstug-Ola.
Inspelning av en övad berättare. Framställningen har en medveten, litterär form.
Inspelningsår: 1950

Lyssna

Spelåsguten stod i det norra skjulet (sjötja tillbyggnad under snedtak invid uthusvägg) och täljde på ett lieorv, ty det led mot slåttanden (skördetiden). Vid tiden för aftonvarden hörde han, (att) det illvrålade östöver åt Lorthålshultet till. Han kastade tvärt det han hade i händerna och gav sig av i största hast, tog ett redigt skutt över stängslet vid svininhängnaden så (att) byxbaken sprack; (vid) nästa gärdesgård blev han sittande grensle mellan två störpar, men han hade så långa ben (eg. var så lång i skrevet), så han kunde (eg. var god till) få sparktag med ena stöveln och komma lös.

Töcksmarks socken

Lyssna här

Ja kan ju nämne en sak te frå dänne smetia da. Dä va ... sänn nôrskane, baggane sôm vi segger här, hade kåmme åver gränsn å ... å ... dä va straks före jul å isn va stark å dä va kallt, sô di hade väl liksåm samla säj å skulle bränne tjörka i Fôggelvik. Da kåmm di här åppifrå bruke å öst ifrå Hôlmdal å där å ... å skulle liksôm mote dôm da. Män dä va ju ackurat före jul å di tötte inte di ville ji sä te å slôss sô där näre hâ lja utas da jorde di åver att di ... nôrskane skulle ta ut enn å svenskane skulle ta ut enn såm skulle mötes på isn å slôss, ta ett rektiga fangtak. Å dän sôm vart vârst da ... da ... åm dä va rän svänske da skulle dä segges att svenskane hade vunne å tvârt om. Å dä va en vådli stor förfärli smedräng här åppifrå bruke ve Töcksfôrs. Dän tok di ut da. Å han mötte dänne baggen på isn. Å han knäckte nåkk te-n så att han stup- ..., huve stup klake åver änne där å ... å ... å därme så va rä jort, å da jeck di himm å så hade di hâlja.

Kursiverat l markerar s.k. tjockt l-ljud.

Östmarks socken

Lilltjuven och stortjuven (saga).
Inspelningsår: 1956

Lyssna

Inspelning av en övad berättare och framställningen har en medveten, litterär form.

Dä va en gang, ska jä taal ôm för däj, sôm Lelltjyven skull gå i skool när Stortjyven å skull lär säj te å stääl (stjäla) mä kläm. Å da vart dä ôppjort, att Stortjyven skull ta-n i lära e ti. Å de strök ut på stäling (stöldfärd). Å nä de jeck på vägen, fäck Lelltjyven se ett stort skatbol (skatbo) i en tall. – "Hör du", sa han te Stortjyven, "jä trôr ve pröver å stääl ägga unna skata, får ve se, ôm dä går."  – "Din stôll", sa Stortjyven, "dä försår du fell, hôss (hur) skull ve ôrk å jäär (göra) dä!". – "Näj kansje", sa Lelltjyven, "dä tör fäll int gå, män ve frester (försöker) att (allt) ända." Å sô klöv Stortjyven ôpp i talln å perk (petade) hôl på skatbol unner ifrå å nöp a säj (nappade åt sig) ägga å stack dôm i fecken, men Lelltjyven han sat nera mä å skar hôl i fecken på Stortjyven å stal ifrå-n ägga, sô nä han kåmm ner hadd han inger ägger.

Uppdaterad 14 juli 2009

Ansvarig för sidan: Dialektavdelningen (DA)

Skriv ut Skriv ut